mammagrubbel

   Sitter i sommarstugan och har precis läst färdigt Dr Glas av Hjalmar Söderberg. Det var något som drog mig till den boken just denna sommar, tidigare år hade jag aldrig sett åt den. Älskar språket, vill läsa mer mer mer. Vill lära mig och ta efter, hitta egna meningar att skriva ner, lika vackra. I början var det mest språket som fick mig att fortsätta, efter halva boken började även handlingen gripa tag i mig och i slutet kunde jag inte lägga den ifrån mig.
 
Vackra ord har alltid fått mina ögon att tåras, men tidigare hade jag fnyst åt dessa böcker mest för att jag inte förstått, tur att man mognar och blir visare, ser framemot livet som kommer mer än vad jag saknar omogen ungdom som varit. Om än att livet kanske var litet lättare då.

"Vad är natten, vad är det som vi kalla natten? Det är den smala koniska skuggan av vår lilla planet. En liten spetsig kägla av mörker mitt i ett hav av ljus. Och detta ljushav, vad är det? En gnista i rymden. Den lilla ljuskretsen kring en liten stjärna: solen." / Dr Glas

Hjalmar Söderberg född 2 juli 1869, död 14 oktober 1941